December månad börjar imorgon

Vädret har alltid varit viktigt att kunna förutse, så att våra förfäder kunde överleva på bästa möjliga sätt. I Sibyllans Spådomsbok så  kan vi läsa vad vi ska titta efter för tecken och hur vi ska tyda dem.

Idag så är det den sista november och det är Anders och Andreas som har namnsdag. I Sibyllans Spådomsbok om just den här dagen så läser jag följande:
"Andreasdagen (den 30:e). "Andreas-snö" är skadligt för säden. Anders slaskar och julen braskar - Anders braskar och julen slaskar."
Så nu gäller det att komma ihåg vilket väder det är idag, för då kan vi ju kolla upp om det stämmer enligt de gamla väderförutsägelserna.

December var en viktig månad med många bemärkelsedagar och dessutom så påbörjades ett nytt år, och då kunde man se hur vädret under hela det kommande året skulle bli.
 

December

Kall december med mycket snö lovar gott år. Åska i denna månad bådar storm och regn. Om det är kallt i månadens början och slut, men milt väder i dess mitt, följer en långvarig vinter. På snöår följer rikt år: mycket snö betyder mycket hö. En ensam skata förkunnar elakt väder. Grön jul, vit påsk (en vårlik jul bebådar en vinterlik påsk). Om juldagen inträffar vid nymåne, blir det ett gott år, enligt minnesversen: "Om juledag i nyet månd' komma, få vi ett gott år oss till fromma." Ju närmare nytändningen kommer advent, ju sämre år bådar det. En våt jul gör tomma visthus och tomma fat. Är vädret vid jul milt, varar vanligtvis kölen in på våren.
 

Märkelsedagar

Nikolausdagen (den 6:e). Denna dags väder plägar utvisa hela månadens väderlek.
Jakobsdagen (den 20:e). Väderleken före middagen denna dag anses bebåda den väderlek, som skall råda före jul, medan eftermiddagens väder anger väderleken efter jul. Skiner solen på Jakobsdagen, kan man vänta stark köld, regnar det, bebådas värme och nederbörd. Julafton och juldagen. En klar julafton, julnatt och juldag bebåda ett gott år, varemot regn är ett dåligt tecken. Även blåst, i synnerhet nordan, under denna tid anses båda gott för äringen. Infaller juldagen på en söndag, blir det varm  vinter, blåsig vår, het och torr sommar, kall höst och vinter, god årsväxt. Infaller den på en måndag, blir det medelmåttig, ostadig vinter, god vår, sommar med storm och oväder, god höst med riklig frukt. Infaller den på en tisdag, får man en vinter med snö och regn, blåsig vår, våt sommar, torr och het höst med starka stormar. Infaller den på en onsdag blir det hård vinter, blåsig vår, god sommar och höst. Infaller den på en torsdag, får man god vinter, blåsig vår, god sommar, regnig och kall höst, god skörd. Infaller den på en fredag, får man en jämn vinter, god vår, ostadig sommar, vacker höst och fullgott år. Infaller den slutligen på en lördag, blir det en ombytlig och bedrövlig vinter med köld och snö, blåsig vår, god sommar, torr höst och dyrtid.
De tolv juldagarna (25 december - 5 januari).
Enligt bondepraktikan skall man av dessa dagars väderlek kunna sluta sig till väderleken under hela det kommande året. Sådant vädret är på juldagen, sådant bliver det ock i januari, sådant det är den 26 december, så bliver det i februari o.s.v. i följd
 

När jag har läst i Sibyllans Spådomsbok så förstår jag varför vi är så väderfixerade som vi är, att vi är kända för att alltid prata väder och vara intresserade av hur vädret är. Det ligger djupt nedärvt hos oss och hörde till våra förfäders överlevnad.