Julgranen

Vad är en symbol?
Jo, symbol skulle man kunna säga betyder ställföreträdare för någonting. Svenska flaggan till exempel är en symbol för Sverige.

Nu ska jag skriva om en annan symbol som är en ställföreträdare för livet - nämligen "majen", för vår julgran är en maj. Majstången och julgranen är ett slags syskon och de symboliserar båda livet.

Vad är en maj då?
Jo, "majen" är en kvist med gröna blad eller oftast en gran, avskalad så att bara toppen finns kvar. "Majen" var förr i välden en sinnebild för livsträdet. Livsträdet, trodde man, kunde skänka marken gröda, ge boskapen trivsel och förhjälpa människor till långt liv. Tron på livsträdet var allmänt utbredd, vi möter den även hos andra folk på vår jord.

Livsträdet förekommer i många former och vid olika tillfällen. Vårdträdet på gårdsplanen är också ett livsträd. Yggdrasil heter livsträdet i asatron.

Nordborna brukade vid midvinterfesten, eller som det redan hette, vid jul resa en maj på gården, helst skulle den stå på gödselstacken. Alltså en lång gran med avgrenad stam med bara toppen kvar - så högst upp såg det ut som våra dagars julgran, fast utan prydnader. Även majstången var från början av samma enkla beskaffenhet.

Vid taklagsfest så restes en maj - kanske att det förekommer än idag? Antingen har den sin ursprungliga form, ett träd, eller så är den en kransprydd stång. Den avser att skänka hälsa, liv och lycka åt inbyggarna i det nya huset.

Även fastlagsriset som vi har vid påsk är en form av "majen" eller livsträdet.

Vid bröllop förekom det en maj förr i tiden. Den var i form av en brudkrycka. Den fördes av ungdomarna från brudens föräldrahem till det nya hemmet, och där skulle den stå kvar tills det första barnet var fött. Då kan man prata om livsträd!

I Småland förkom det att man reste maj vid begravning. Sådana ceremonier som kunde skänka liv kunde även återge de döda nytt liv.

Det finns ristning från bronsåldern av en man som går och plöjer och håller en majgren i sin hand. Antagligen för att utföra en religiös handling eftersom man brukade, för att frambesvärja god näring varje år, företa stora symboliska plöjningar. Genom att avbilda en dylik plöjning kunde man så att säga förstärka dess verkan.

Så för länge sedan så firade våra förfäder jul när den mörka årstiden hade nått sin höjdpunkt och ljuset började återvända med förhoppningar om att jordens alstringskraft åter skulle blossa upp med nytt liv och nya skördar. Enligt våra förfäders uppfattning var julen även de dödas fest och "majen", livsträdet, betecknades därför inte bara som den återvändande fruktbärande årstiden utan skulle även hjälpa de döda till ett nytt liv i annan form.
Idag är det vintersolståndet. Det är idag som den mörka årstiden har nått sin höjdpunkt. Så nu vänder det mot ljusets återkomst och ljusets årstid.

Från Tyskland kom seden att ta in granen i huset och att pynta den. Det infördes först på slott och herrgårdar, men mot 1800-talets slut blev julgranen vanlig i de flesta hem.