|
Legenden om
helgonet Lucia.
Den 13 december
år 304 avrättades en ung kvinna, Lucia, i Siracusa
på Sicilien. Enligt legenden en kristen jungfru som led
martyrdöden. Hon dömdes först att tjänstgöra på bordell
för att hon var kristen och hade gett bort hemgiften
till fattiga i staden. Sedan försökte man bränna henne
på bål och till sist halshöggs hon med ett svärd. Hennes
kvarlevor finns idag att beskåda i Venedig.
Ja vad kan det här
bero på? Jo på 300-talet var kristendomen en liten
religion, det var inte många som tillhörde den. Och
precis som det är nu för tiden så förföljdes de som
tänkte olika, och som tillhörde en annan religon.
Lucia tillhörde de
kristna. En en man, som var hedning, förälskade sig i
Lucia och i hennes vackra ögon. Lucia ville inte överge
sin tro och ville alltså inte gifta sig med honom.
Eftersom mannen hade förälskat sig i hennes ögon gav hon
mannen sina ögon på ett fat, för att slippa honom. Då
hade han ju fått det han förälskat sig i...
Gud gav henne nya, ännu vackrare ögon.
En Luciakult
utvecklades i Neapel där hennes ögon sades vara
förvarade.
Eftersom hon fick
synen tillbaka betraktas hon som ögonläkarnas
skyddshelgon.
På avbildningar av
helgonet Lucia håller hon ofta ett fat med sina ögon.
Ljusen
symboliserar helgonets gloria.
Det röda bandet runt linnet symboliserar blodet från
martyren Lucia.
Lussebrud
Luciadagen, 13
december, var ursprungligen förlagd till dagen för
vintersolståndet och övertog åtskilliga hedniska
föreställningar och bruk.
Här i södra
delarna av Sverige har vi länge firat årets mörkaste
natt. Det inträffade i samband med vintersolståndet.
Inget elektriskt ljus fanns då så "kon hann bita i
båset tre gånger av svält innan solen gick upp".
Ännu in på
1800-talaet firades en sed i Västsverige som kallades
"lusse långnatt" eller "lilla julafton". En "lussebrud"
korades, som kläddes i halm.
Onda andar for
runt och folk höll sig vakna med den ena frukosten efter
den andra - en kvarleva från den katolska tiden då
julfastan började på Luciadagens morgon.
Lucia och
Lucifer
Ofta kopplades
Lucia och Lucifer - djävulen samman. Det tror man beror
på ordens likhet. På Lucianatten drog fan själv fram med
ett lussefölje med onda andar. Natten var ond och
lusseföljet drog sjukdom och olycka med sig.
Dagens Lucia
1764
omnämns en Lucia som är lik dagens Lucia. Det är i en
skånsk prästs memoarer. Glorian kommer troligen från
Tyskland där en vitklädd flicka som delade ut julklappar
symboliserade Jesusbarnet.
1800-talet
då ordnar studentföreningar i Lund och Uppsala fester
med Lucia som centralfigur.
1852 tog
Gunnar Wennerberg med sig en melodi han hört i Neapel
hem till Sverige. Det är en populär italiensk melodi av
Teodor Cottrau till en neapolitansk folkvisetext (Sul
mare luccia l'astro d'argento, italienska, "Över
havet lyser stjärnan av silver"). Journalisten Sigrid
Elmblad gjorde en svensk tolkning 1924 med
inledningsorden "Sankta Lucia, ljusklara hägring",
Göteborgsrektorn Arvid Rosén gjorde en ny version 1928
som blev "vår" luciasång.
1927
ordnade Stockholms Dagblad den första Luciaröstningen
och luciatåg med välgörenhetsinriktning. Det var första
gången som allmänheten fick vara med och rösta fram sin
Lucia bland de kandidater som ställde upp.
Landets tidningar
hakade på och korade Lucior som vi alla får vara med och
rösta fram.
Luciasången
Natten går tunga
fjät
runt gård och stuva.
Kring jord, som sol'n förlät,
skuggorna ruva.
Då i vårt mörka hus
stiger med tända ljus
Sankta Lucia, Sankta Lucia.
Natten är stor
och stum.
Nu hör, det svingar
i alla tysta rum
sus som av vingar.
Se, på vår tröskel står
vitklädd, med ljus i hår,
Sankta Lucia, Sankta Lucia.
Natten skall
flykta snart
ur jordens dalar.
Så hon ett underbart
ord till oss talar:
"Dagen skall åter ny
stiga ur rosig sky!"
Sankta Lucia, Sankta Lucia.
UPP
|
