Sankta Maria Kyrka

Det här är min favoritkyrka. Den är helt fantastisk att både se och vara både i närheten av och inuti. Den har så mycket historia att berätta. Dess målningar kan man studera länge. Hela atmosfären är underbar. Jag och en vän var där sommaren 2004 och här är våra intryck av besöket. Mina i ord, hans i bilderna.

Det finns inga säkra uppgifter om när den första kyrkans byggdes. I en beskrivning över Östergötland från 1760 omtalas att det funnits en stor, flat sten uppallad på mindre stenar i kyrkans närhet fram till 1754. Den tolkades som ett offeraltare från hednisk tid och ansågs bevisa att kyrkan efterträtt en hednisk kultplats. Det går nu inte att bevisa om så var fallet. Den här kyrkan är byggd i sten, möjligen kan den äldsta stenkyrkan haft en föregångare av trä.
Två utbyggnader har förstorat kyrkan, vartefter församlingen växte så behövdes det mer plats och alltså en större kyrka. Långhuset har förlängts åt väster och det ursprungliga koret har ersatts av ett nytt. Den västra ombyggnaden skedde på 1200-, eller 1300-talet.

En närmare datering av den äldsta delen av kyrkan är svår att ge eftersom den saknar arkitektoniska detaljer eller utsmyckningar som underlättar en datering. Muren runt kyrkan är murad och spåntäckt och den tillkom under medeltiden.

När vi kom dit så gick vi först ett varv utanför muren. Det går en gammal väg runt hela muren så det är inga problem att ta sig runt. Utefter den södra muren så går den gamla vägen från Risinge till Norrköping. Man kan vandra den en bra bit och till slut kommer du fram till Ysunda och väg 51. Då blir den gamla vägen utbytt till nyare skick av modernt slag.
Utanför murens östra del så finns det andra hus vilka är bebodda. Utefter den norra delen så finns klockstapeln och ett hembygdsmuseum. Väl värt ett besök det också. Det finns mycket gamla möbler och "prylar" att bese där.

I muren finns det portar (stigluckor) en i söder och en i öster.

Den här muren är en av de ståtligaste och bäst bevarade medeltida bogårdsmurar i Sverige. Den västra delen har rivits i samband med en kyrkogårdsutvidgning, tidigare var alltså hela kyrkan omgiven av muren. Det finns en ståtlig tiondelada i kyrkogårdens nordöstra hörn. Den är murad i sten och den har medeltida ursprung.

1712 tillkom vapenhuset av timmer. Dörren, som inte syns på den här bilden, kan dateras till tiden omkring 1200.

Den ursprungliga ingången till kyrkan var i söderväggen, det är en smal och rundbågig port, liksom några högt placerade fönstergluggar, de ger en antydan om att den delen tillkommit under 1100-talets senare del eller tiden kring sekelskiftet 1200.

Dörren dateras till 1495 och den är helt i järn. Den har svårtolkade initialer eni. Konservering av dörren skedde 1984.

Innan vi gick in i kyrkan kollade min vän hur kyrkan låg i förhållande till Leyland- och Currylinjer, han känner ju av och kan kolla upp sådant. De låg (som jag trodde) väldigt bra, precis i linje med väggarna så att den bra energin kommer inne i kyrkan och de som befinner sig i den mår bra och får den bästa energin.

Nu har vi kommit in i kyrkan

När man kommer ut från vapenhuset så är det den här vyn som man ser framför sig. Det är jag och guiden som står och pratar med varandra längst fram. Vi står där det ursprungliga koret har varit och där är det en väldigt bra energi. Det brukar vara det där koret är, men eftersom den här kyrkan är utbyggd så hamnar den bästa energin före det nuvarande koret.

Om du har läst om besöket i Hällestad kyrka så berättade jag om väsendet som tog hand om den kyrkan. Här så fanns det två stycken inne i kyrkan och ett utanför. De ville inte ha vår hjälp med energier, och med all säkerhet så klarar de alldeles utmärkt av det själva.

Jägaren med falk. Väggmålning

En av de äldsta målningarna är den här målningen som föreställer en krönt ryttare med en jaktfalk i ena handen och ett köttstycke i den andra "falkens tröst" med vilken jägaren lockade falken tillbaka till sig. Målningen tros ha tillkommit under 1200-talets senare del och antas ha en symbolisk innebörd. Det finns en österrikisk handskrift från 1200-talet där en ryttare med falk symboliserar vita activa, dvs. det aktiva livet i motsats till det kontemplativa livet. Men eftersom det bara finns den här bilden kvar så är det svårt att avgöra i vilket samband med andra målningar den ursprungligen har befunnit sig.

Själv vill jag gärna tro på den österrikiska symbolinnebörden. Det finns ju ett liv utanför kyrkan och det bevisar väl tiondeladan, annars så skulle ju inte den blivit fylld... och vilka skulle se till så att kyrkans medlemsantal växte till sig om alla levde ett kontemplativt liv?